.112

När solen var på väg ner kämpade Linn och jag upp oss för en helt otroligt brant backe som slutade uppe på Ramberget. Vi kollade på utsikten, njöt i solen, pratade om relationsbekymmer, dansade till Säkert! och frös halvt ihjäl på en bänk innan vi klev ner igen över bergens vårtiga yta. Vi tände levande ljus och åt chips under Earth Hour-timmen och sedan däckade jag nästan på Linns golv så då tänkte jag att det var bäst att fara hemåt. Att avsluta lördagskvällen redan klockan 23 för att man är för trött för att fortsätta vidare är ingen höjdare, men ibland jävligt behövligt. Godnatt

»hälsningar«

skicka en hälsning!

alias:
√/-

mail: (publiceras ej)

hemsida:

min tanke:

Trackback

RSS 2.0