/zoner

Göteborg har omgivit mig i alla riktningar förutom uppåt i 18 år. Staden kan vara ganska trevlig men den känns som gjord för rastlöshet, ändå har jag inget annat att jämföra med. Jag har inte ens bytt bostad en endaste gång. En del av Göteborg sitter inpräntad på min arm, och det är Majorna. I Majorna bor min mamma och i Majorna har jag kunnat må ganska bra genom åren. Stadsdelen har ibland fått agera som någon slags trygghets-oas för min del. På skolorna som jag har gått på bodde de flesta barnen i Masthugget/Linné, men de som bodde i Majorna har jag alltid värderat lite högre på något vis. Jag har funnit de mer intressanta och jag har insett att de jag har känt därifrån har varit mer speciella. Jag älskar Göteborg väldigt mycket, främst för det emotionella värde som staden inrymmer, men jag är jävligt sugen på att resa mig för att gå nu. Jag behöver lite upptäckar-lust och behov av att läsa på gatuskyltar. Jag behöver tveka vilken linje jag ska ta för att komma hit eller dit, jag vill inte längre leva på rutin, för rutiner, det hatar jag.